pdf Data från 3,5 miljoner anställda visar hur innovation verkligen fungerar (.pdf)

Mångfald och deltagande ger bättre idéer.
Av Dylan Minor, Paul Brook och Josh Bernoff
9 oktober 2017

735KB


Harvard Business Review

Försäljning och marknadsföring brukade styras av känslor. Men någonstans på vägen insåg man att det utgår ifrån definierbara pipelines och använde teknik för att hantera dem. I dag kan man använda en dashboard för att hantera dem och justera inställningarna för att försöka förbättra resultaten.

Vad skulle hända om vi använde samma tankesätt för innovation? Trots allt är innovation, precis som marknadsföring och försäljning, en pipeline. I ena änden finns råa koncept och föreställningar. Och ut ur den andra änden kommer användbara idéer som kan ta verksamheten framåt. Skulle man kunna hantera denna pipeline på samma sätt som en säljpipeline med hjälp av rätt tekniker?

Vår forskning visar att det går.

En av oss, Dylan, har analyserat fem år av data från 154 offentliga företag med sammanslaget 3,5 miljoner anställda som har använt systemet Spigit för idéhantering. För miljontals anställda hos dessa företag fungerar systemet för idéhantering lite som Facebook. Människor kan publicera idéer, få röster, ge eller svara på feedback och utveckla idéerna till innovationer som gör skillnad för företaget. Innovationsteamen på dessa företag använder dem för att mäta och hantera alla idéer och se om företaget kan använda dem i praktiken. Vissa företag använder den här programvaran för innovation, några utvecklar nya produkter medan andra är ute efter effektivitet och kostnadsbesparingar.

När du placerar innovation i ett sådant system kan du mäta allt. Vi vet hur många innovationsutmaningar företagen har, hur många som kommer med idéer och hur många idéer de föreslår. Vi vet hur många personer som deltar på andra sätt, till exempel genom att rösta eller kommentera. Och vi vet också hur många av dessa idéer som kommer till slutpunkten för utmaningen, vilket är där företagsledningen avgör vilka idéer man ska ta vidare. Vi använde linjär regression för att analysera alla potentiella mätningar som systemet innehåller under alla 3-månadersperioder när systemet var aktivt inom företaget.

Men det vi lärde oss av vår analys av alla dessa data är att innovation är, ja, en vetenskap. Och något överraskande är de variabler som lägger grunden till ett lyckat innovationsprogram oberoende av om bolaget vill ha plötsliga eller stegvisa innovationer. Det spelar ingen roll om de är ute efter process- eller produktinnovation, vilken bransch företaget verkar i eller ens (i de flesta fall) om företaget är stort eller litet.

Nyckelvariabeln som vi identifierade för alla företag i vår analys är det kreativa arbetet, vilket vi definierar som det antal idéer som godkänns av ledningen delat med det totala antalet aktiva användare i systemet. Ett snabbare kreativt arbete är kopplat till tillväxt och nettoresultat, troligtvis för att företag med en innovationskultur inte bara genererar bättre idéer, utan även är organiserade och förvaltade för att agera på dem.

Efter att vi granskat dussintals variabler som skulle kunna påverka det kreativa arbetet identifierade vi fyra som påskyndade det. De var inte samma som vi förväntade oss.

  1. Skala – fler deltagare. För att ett innovationsprogram ska lyckas behövs många deltagare. Det handlar om den erfarenhet som många tillsammans besitter: en stor mängd deltagare kommer alltid att göra ett bättre kreativt jobb än en liten grupp smarta människor. I genomsnitt genererar företag ett förslag för var fjärde deltagare i systemet.
  2. Frekvens – fler idéer. För att få en uppsättning lovande idéer som skulle vara rimliga att gå vidare med behöver du leta igenom en hel del förslag. För att lyckas måste ett företag skapa frekventa idéutmaningar för sina anställda. Dessa utmaningar förstärker en kultur av innovation och genererar fler idéer att lägga i pipeline. Även om det varierar en hel del beroende på vilka typer av idéer det handlar om och vilka företag som granskar dem krävs det i genomsnitt fem idéförslag för att ta fram en idé som företaget bedömer vara värd att implementera.
  3. Engagemang – fler människor som utvärderar idéer. Det räcker inte att få förslag på idéer. Det krävs en massa andra människor som behöver titta på om dessa idéer är värda att arbeta med, eller vad som krävs för att förbättra dem. Ett lyckat system för idéhantering är en grogrund för kommentarer, med massor av feedback.
  4. Mångfald – fler typer av människor som bidrar. Man kanske tänker att det mest produktiva innovationssystemet skulle vara fullt av ingenjörer eller andra problemlösare. Så är det inte. Ett lyckat system behöver bidrag från hela organisationen, speciellt från personal som är nära den främre linjen, till exempel försäljningspersonal, medarbetare inom support eller personer som har nära kontakt med företagets tillverkningsprocesser.

När ett sådant program fungerar kommer det fram användbara innovationer i en stabil och förutsägbar takt. Hur fungerar det?

En stor industritillverkare har haft stor nytta av sitt system för innovationshantering. Företaget har använt sig av frekvens och skala: de har kört 15 utmaningar under det senaste året med över 2 000 aktiva deltagare. Hundratals idéer har kommit in och genererat tusentals kommentarer. På 12 månader valde företaget över 50 idéer att implementera.

Företaget utmanade till exempel sina anställda att hitta metoder för att hjälpa kunderna på ett bättre sätt. Ett av de problem som uppstod var svårigheten att kontrollera en viss flygplansdel över natten. Kontrollprocessen brukade ta åtta timmar. Företagets kunder (flygbolag) tyckte att det var frustrerande eftersom plan ibland landar sent och behöver lyfta tidigt.

Serviceteknikerna förstod att det egentligen inte var själva kontrollen som var problemet. Det var processen att föra in kameran i flygplansdelen för att kontrollera den som ställde till det. Det tog sju timmar. Kontrollen som följde tog en timme.

En administrativ assistent på företaget som kände till flygbolagets klagomål svarade på utmaningen. Hon hade nyligen sett Tom Cruise-filmen Minority Report.Hon lade upp en idé och ställde frågan ”Varför kan vi inte skicka in en robotspindel i delen, som i filmen?”

Även om många tyckte att hennes förslag var löjligt blev företagets teknikchef nyfiken. Han provade att placera en miniatyrkamera på fjärrstyrda robotben och låta den gå in i delen. Det fungerade. Han gjorde sedan sekreterarens idé till praxis. Nu tar kontrollerna 15 % kortare tid att göra och flygbolagen är mycket gladare.

Det är omöjligt att förutse eller optimera för en enkel idé som den här, precis som det är omöjligt att förutse en enda försäljning. Men när du behandlar idéer systematiskt med ett lämpligt utformat system kan du hantera denna pipeline med idéer. Det är en pipeline som engagerar de medarbetare som vet bäst hur man löser problemen i verksamheten och genererar en förutsägbar ström av innovationer. Dessa innovationer tar verksamheten framåt. Våra undersökningar visar hur man genererar den stadiga strömmen av idéer.

När alla väl funderar på idéer och föreställer sig att just deras coola idé faktiskt kan ta företaget framåt har du fått hela företaget att på ett effektivt sätt ägna sig åt innovation. Och i internets tidsålder när innovationstakten redan är snabbare kan din förståelse av vetenskapen bakom innovation göra stor skillnad när det kommer till din konkurrenskraft.


Dylan Minor
Dylan Minor har en assistensprofessur vid Kellogg School of Management. Professor Minor tog sin PhD i företagsekonomi från UC Berkeley. Hans forskning undersöker kopplingen mellan organisationer och sociala och etiska frågor.

Paul Brook
Paul Brook är Chief Customer Officer på Spigit, den största leverantören av hanteringsprogramvara för kreativitetsarbete. Paul leder Spigits team inom kundframgång, support och drift och driver på innovation på världens största företag inom finansiella tjänster, tillverkning, sjukvård och energi.

Josh Bernoff
Josh Bernoff har skrivit den nya boken Writing Without Bullshit: Boost Your Career by Saying What You Mean och är medförfattare till tre böcker om affärsstrategi, bland annat bästsäljaren Groundswell.


Referenced path does not exist