En modell för att mäta resultat i vården

En modell för att mäta resultat i vården Öka värdet

pdf En modell för att mäta resultat i vården (.pdf)

Utgångspunkten för att uppnå värde i vårdsystem är att mäta resultaten.
av Jason Arora, Jan Hazelzet och Maarten Koudstaal
12 december 2016

428KB

Harvard Business Review

Utgångspunkten för att uppnå värde i vårdsystem är att mäta resultat. Även om det kan innebära ledarskapsutmaningar när det gäller att byta strategi, kultur och processer är det inte särskilt komplicerat. Hundratals leverantörer över hela världen har redan implementerat resultatmätning och de blir fler och fler varje vecka. Trots det tror många leverantörer fortfarande att det är svårt att mäta resultat.

Genom regelbunden interaktion med vårt globala nätverk av värdeinnovatörer har vi på ICHOM (International Consortium for Health Outcomes Measurement) utvecklat en implementeringsmodell i 10 steg som alla leverantörer kan följa. Naturligtvis finns det inga färdiga lösningar för att mäta resultat och varje leverantör måste göra egna justeringar för att det ska fungera för dem. Vi måste dock alla vidta liknande steg, ta oss förbi liknande utmaningar och bygga liknande infrastrukturer för att underlätta resultatmätning.

Här beskriver vi hur Erasmus Medical Center i Nederländerna, världsledare i fråga om resultatmätning, använde den här modellen för en av sina barnkirurgiavdelningar för läpp- och gomspalt. Följ dessa steg för att bygga ett framgångsrikt mätningsprogram som det här:

1. Engagera alla

Högsta ledningen måste verkligen förstå vad värdebaserad vård (VBHC) handlar om. 2012 var Erasmus vd, professor Hans Buller, en stor förespråkare av VBHC och ledde utvecklingen av organisationens 5-årsstrategi för VBHC tillsammans med en av oss (Dr Hazelzet). Styrelsen samtyckte och Erasmus nästa vd, Ernst Kuipers, drev det vidare från 2013.

Att engagera ledarna inom resultat- eller kvalitetsdomänen (som representerar täljaren i värdeekvationen) är avgörande för att börja mäta resultat. Att engagera ledarna inom ekonomidomänen (som representerar nämnaren i värdeekvationen) är bra för att säkerställa dedikerade resurser. När de ledande administratörerna väl är ombord är nästa steg att kalla in arbetsstyrkan. Det inkluderar läkare, administratörer, informationstekniker, forskare och andra. Alla i organisationen måste vara engagerade så att de tar ansvar. Det är viktigt att tala rätt språk och rama in det på rätt sätt. Personalen blir betydligt mer motiverad om du betonar ”kvalitet” och ”resultat” än om du pratar om besparingar eller betonar behovet av att undvika ”straff”. Det här är en möjlighet att lära och förbättra och samstämmer intressen från olika discipliner. Beskriv inte heller bara resultatmätningen som en vision – högsta ledningen måste ha en tydlig verksamhetsplan och visa den för personalen, vilket gör det riktigt.

2. Välj en pilotplats med hög avkastning

Innan Erasmus ledande kirurger för läpp- och gomspalt blev tillfrågade hade de redan undersökt resultatmätning och arbetat för att implementera det de hade lärt sig inom sin avdelning. Det var därför logiskt för Erasmus ledning att välja att köra den första piloten på den här produktiva platsen. Vid det läget stod verkligen inte hela organisationen bakom VBHC-strategin, men det var viktigt att börja med de som trodde på den och sedan bevisa konceptet lokalt så att andra skulle följa efter.

3. Sätta ihop en styrkommitté och projektgrupp

Resultatmätning måste göras på multidisciplinär bas eftersom det i slutändan påverkar hur alla funktionsområden arbetar. Erasmus samlade en centraliserad styrkommitté och projektgrupp bestående av läkare, informationstekniker, projektledare och en epidemiolog för att ge en överblick och fungera som ledarskapsnoder för sina respektive funktionsområden. Den här gruppen måste sättas ihop i början av processen för att skapa multidisciplinärt ansvar och därmed engagemang. Det gör det lättare att fortsätta senare om programmet skulle mötas av tvivel eller administrativa eller tekniska hinder, det är ju sådant som kan hända.

4. Ta fram en projektledningsplan för piloten

Erasmus hade 90 minuter långa projektmöten på kvällen efter kliniktid. Under den svåraste fasen (vägen till datainsamling) hade de möten var fjortonde dag. När insamlingen hade startat höll de möten en gång varje månad och när det väl flöt på utan problem höll de möten vid behov. Det är viktigt att ha några milstolpar, åtgärdspunkter och tydligt ansvar från alla områden och det måste genomdrivas av en enda VBHC-nod, vanligtvis en projektledare, med stöd av högsta ledningen. Från ett projektledningsperspektiv är det viktigt att behålla drivet, även om projektet möts av skepsis i början. Planera för små, stegvisa ändringar snarare än en massundersökning.

5. Ta reda på vilka resultat som ska mätas

I början av Erasmus övergång till värdebaserad vård hade ICHOM arbetat med medicincentrets kirurger för läpp- och gomspalt för att ta fram standarder för deras patienter. Det var en globalt standardiserad grundläggande uppsättning av patientcentrerade resultat. Naturligtvis ville centrets avdelning för läpp- och gomspalt mäta de resultat som angavs i den standarduppsättningen. De flesta avdelningar mäter antagligen redan vissa resultat och det är logiskt att börja med att analysera vilka luckor som finns för att se vilka resultat som redan mäts och vilka ni skulle vilja mäta som inte mäts idag. Vissa är lättare att börja mäta än andra, så börja med dessa, den så kallade lättåtkomliga frukten. Generellt sett betyder det att man börjar med medicinska och administrativa resultat för att sedan gå vidare till patientrapporterade resultat. För just det här programmet var de resultat som var lätta att mäta sådant som kroppsvikt, kirurgiska komplikationer och återinskrivning.

6. Kartlägga patientvägar och verksamhetsrutiner

Att kartlägga patienternas vägar genom kliniken och mellan avtalade tider hjälpte Erasmus att identifiera lämpliga ställen för datainsamling under hela vårdcykeln. Man bestämde att data först skulle samlas in via en webbportal före besöket, medan patienten är hemma, och längre fram i väntrummen under ”dödtiden” innan patienterna fick träffa teamet. Genom att kartlägga kan man se vilka datainsamlingsverktyg som leverantörer använder och få flera andra möjligheter att effektivisera verksamhetens rutiner och patientvägarna.

7. Konfigurera datainsamlingsverktyget

När leverantörerna vet när och var de ska samla in resultatdata kan de välja eller bygga ett verktyg som passar bäst för det. Det finns många lösningar där ute, alltifrån pappersformulär och Microsoft Excel till välkända webbportaler och plugin-program för elektroniska patientjournaler (EMR:er). Erasmus bestämde sig för att bygga ett eget verktyg för elektronisk datainsamling. Med det kan centret skapa datainsamlingsformulär och distribuera dem till patienter via en webbportal. Det är absolut nödvändigt för läkar- och IT-teamen att jobba tillsammans med det här: läkarna måste informera IT-avdelningen om vad de vill ha och IT-teamet måste komma ut på golvet för att avgöra exakt vad ”användarvänlig” innebär för patienter och personal.

8. Börja insamlingen med ett litet antal patienter

I det här skedet har du en modell för insamling av rådata och standardverktyg. Du vet vilka resultat som ska samlas in och var och hur det ska göras. Erasmus testade modellen genom att samla in data för ett mindre antal utvalda patienter med olika profiler. Som en del av det informerade teamet patienterna i förväg om vad de gjorde och varför för att säkerställa att de ville delta. Det kom inte som en överraskning att alla patienter var positivt inställda eftersom de förstår att positiva resultat och noggrann datainsamling hör ihop.

9. Prioritera felsökning i början och förfina modellen

Man stöter oundvikligen på gropar under vägens gång, särskilt i början. Därför måste VBHC-teamet prioritera felsökning i början. På Erasmus var teamet från början närvarande på kliniken varje dag för att hantera problem, alltifrån fel med elektroniska formulär till störningar i klinikflödet. Genom att hantera dessa problem tidigt fick både läkare och patienter mer tillförsikt. När datainsamlingen fungerade smidigare gick Erasmus vidare till att förfina sin modell, och VBHC-teamet och den deltagande personalen träffades regelbundet för att diskutera möjligheter till förbättring. Det är avgörande för alla leverantörer att visa all personal som är involverad i resultatmätningen hur deras ansträngningar lönar sig. Fira positiva resultat och lär av dåliga.

10. Skala upp till fler patienter, fler kliniker och till andra sjukhus

Du vet att din datainsamlingsmodell fungerar när du regelmässigt får hög svarsfrekvens. Erasmus avdelning för läpp- och gomspalt får över 95 % överensstämmelse för patientrapporterade resultat såsom utseende, tal och resultat som är kopplade till social interaktion och 100 % överensstämmelse för läkarrapporterade och administrativa resultat (t.ex. sjukhusvistelsens längd). När modellen väl är igång kan du långsamt skala upp till fler patienter på samma klinik och sedan till andra kliniker, helt enkelt genom att återskapa vad ni gjorde på den första kliniken.

Erasmus avdelning för läpp- och gomspalt har nu nått utanför det egna sjukhuset och samordnar med den nationella nederländska föreningen för spalt- och käkavvikelser, för att stödja alla andra liknande center i landet att mäta samma resultat. Vid skalning måste man dela med sig av sina resurser för att minska hindren för andra. Erasmus har gjort sitt verktyg för elektronisk datainsamling, Zorgmonitor Schisis, tillgängligt för andra läpp- och gomspaltavdelningar världen över att använda.

När värdebaserad vård fortsätter att vinna mark bör leverantörer som ännu inte mäter resultat ta upp frågan för bedömning: de som banade väg har gjort det lättare för alla. Det dags att börja mäta.

Jason Arora, läkare
Jason Arora, läkare, är Director of Life Sciences, Standardization and Knowledge vid International Consortium for Health Outcomes Measurement.

Jan Hazelzet, läkare
Jan Hazelzet, läkare, är professor i Health Care Quality and Outcomes i The Erasmus University Medical Center i Rotterdam.

Maarten Koudstaal, läkare
Maarten Koudstaal, läkare, är rådgivande käkkirurg vid The Erasmus University Medical Center i Rotterdam.

Referenced path does not exist