Om detta sjukdomstillstånd Förmaksflimmer

VAD ÄR FÖRMAKSFLIMMER?

Förmaksflimmer, som brukar kallas FF eller AF, är oregelbundna och snabba hjärtslag som kan ge upphov till symtom som hjärtklappning, trötthet och andfåddhet. Förmaksflimmer uppkommer när de övre hjärtrummen (förmaken) slår i otakt. Det resulterar i att blodet inte pumpas effektivt till resten av kroppen, vilket i sin tur leder till en ovanligt snabb hjärtrytm eller en känsla av att hjärtat fladdrar eller dunkar. 

FF kan inverka negativt på livskvaliteten och de som har FF löper även en fem till sju gånger högre risk att få blodproppar och stroke.1 Som tur är kan FF behandlas med läkemedel, elkonvertering (ett kirurgiskt ingrepp) eller kateterablation. 

Visa en animering om förmaksflimmer

Om förmaksflimmer inte behandlas förvärras tillståndet. Det finns tre olika typer av förmaksflimmer: 

  • Paroxysmalt (övergående) – förmaksflimmer under några sekunder eller dagar som sedan upphör på egen hand
  • Persisterande – förmaksflimmer som varar i mer än sju dagar och inte går över av sig självt
  • Permanent – förmaksflimmer med konstant snabba, oregelbundna hjärtslag som inte kan korrigeras

Vänd dig till en läkare som kan diagnostisera om du har förmaksflimmer eller inte. 

Symtom

Vissa människor upplever dessa symtom vid förmaksflimmer:

  • Hjärtförnimmelser, ibland kallat hjärtklappning, som kan innefatta oregelbundna, kraftiga eller bultande hjärtslag
  • En känsla av att hjärtat rusar
  • Obehag eller smärta i bröstet
  • Svimning eller yrsel
  • Trötthet, andnöd eller svaghet

Titta på videon nedan för mer information om förmaksflimmer och symtomen som förknippas med detta tillstånd.

Du kanske inte har några symtom men får ändå diagnosen förmaksflimmer av en läkare. Även utan symtom är förmaksflimmer ett allvarligt medicinskt tillstånd. Behandling av förmaksflimmer kan förebygga stroke, trötthet och hjärtsvikt.

Uppsök en specialist som kan avgöra om symtomen beror på förmaksflimmer. 

Orsaker

Orsakerna till förmaksflimmer är ofta oklara. I vissa fall kan förmaksflimmer bero på:

  • Medfött hjärtfel
  • Skadad hjärtvävnad på grund av hjärtattack
  • Hjärtklaffproblem

Personer med ett i övrigt normalt fungerande hjärta kan också få förmaksflimmer.

Det finns vissa riskfaktorer som kan regleras eller åtgärdas.

Riskfaktorer som kan regleras
  • Högt kolesterol
  • Högt blodtryck
  • Hjärtsjukdom
  • Rökning
  • Övervikt
  • Koffein
  • Alkoholmissbruk
  • Brist på motion
  • Vissa läkemedel
  • Sömnapné
Riskfaktorer som inte kan regleras
  • Familjehistorik
  • Ökad ålder
  • Medfödda hjärtbesvär
 

Diagnos

Det kan vara en utmaning att upptäcka förmaksflimmer och förstå dess omfattning. Läkaren kan göra ett eller flera av följande tester för att avgöra om du har förmaksflimmer:

  • Elektrokardiogram (EKG)
  • Arbets-EKG
  • Långvarig övervakning med:
    • Event recorder (inspelningsdosa)
    • Holter-EKG
    • Implanterbar hjärtmonitor

Kontakta en läkare idag som kan avgöra om du har förmaksflimmer eller inte.

Ta reda på mer om olika behandlingsalternativ för förmaksflimmer, inklusive kateterablation.

Informationen på denna webbplats bör inte användas som ett substitut för ett samtal med din läkare. Tala alltid med din läkare angående diagnos och behandling.

1

Wolf, PA. et al. Atrial fibrillation as an independent risk factor for stroke: the Framingham Study. Stroke. 1991 Aug;22(8):983-988.