Bannerbild för hjärtklappning

HJÄRTKLAPPNING TILLSTÅND SOM KAN KRÄVA HJÄRTMONITORERING

Kunskap är nyckeln till att hitta svar.

HJÄRTKLAPPNING

Hjärtklappning är ett relativt vanligt och oftast ofarligt tillstånd som känns som om hjärtat dunkar, rusar eller fladdrar.

Hjärtklappning står för 16 % av symtomen som får patienter att besöka sin vårdcentral, och överträffas bara av bröstsmärta som orsak till att patienter vill genomgå hjärtundersökning.1–3

Även om hjärtklappning kan kännas oroande, är den oftast ofarlig. Men i vissa fall kan den vara tecken på en allvarligare hjärtsjukdom, t.ex. hjärtrytmrubbning, som kräver behandling.

VAD ORSAKAR HJÄRTKLAPPNING?

symtom

  • Snabba hjärtslag
  • Fladdrande hjärtslag
  • Överhoppade hjärtslag
  • Hjärtslag som känns som om hjärtat slår hårdare än normalt

Du kan känna av hjärtklappning i bröstet, halsen eller nacken. Den kan uppstå medan du vilar, tränar eller ägnar dig åt dina vanliga rutiner.

MÖJLIGA ORSAKER

  • Känslomässiga reaktioner, som ångest, stress, panik eller rädsla
  • Motion
  • Feber
  • Hormonförändringar i samband med graviditet, menstruation eller menopaus
  • Vissa medicinska tillstånd
  • Vissa receptfria eller receptbelagda läkemedel
  • Koffein- och nikotinanvändning
  • Bantningspiller
  • Olagliga gatudroger, som kokain och amfetamin (Speed)

Riskfaktorer

  • Stress, ångest eller panikattacker
  • Läkemedel som innehåller stimulerande medel, t.ex. en del förkylnings- eller astmamedicin
  • Graviditet
  • Överaktiv sköldkörtel
  • Andra hjärtproblem

HJÄRTMONITORERING KAN GE SVAR

Om din läkare misstänker att hjärtklappningen beror på något i hjärtat kan hjärtmonitorering bli nödvändig.

Hjärtmonitorering används för att antingen upptäcka eller utesluta en hjärtrytmrubbning och för att fastställa lämplig behandling.

De olika typerna av hjärtmonitorering skiljer sig åt vad gäller hur länge de kan användas och hur informationen samlas in. Följande är vanliga typer av hjärtmonitoreringssystem:

  • Holter-monitorer
  • Apparater för händelseregistrering
  • System för mobil hjärttelemetri
  • Införbara hjärtmonitoreringssystem

TALA MED DIN LÄKARE

De här samtalspunkterna hjälper dig att komma ihåg viktig information om din hjärtklappning som du kan berätta för vårdteamet.

Kom ihåg att ge dem följande information:

  • En beskrivning av dina symtom (i förekommande fall)
  • Hur många episoder du har upplevt under de senaste två åren
  • Vad du gjorde innan du drabbades av symtom
  • Eventuella funderingar som du kan ha (t.ex. säkerhet, ditt arbete, bilkörning)
  • Behandlingar som du får för ditt hjärta
  • Om hjärtproblem ligger i släkten
  • Hur dina symtom påverkar ditt privatliv och arbetsliv

Kom ihåg att fråga om följande:

  • Hur kommer ni fram till vad som har orsakat min hjärtklappning?
  • Vilka tester kommer att utföras?
  • Skulle långtidsmonitorering med en införbar hjärtmonitor leda till en snabbare diagnos?
  • Vad ska jag göra när jag får hjärtklappning?
  • Behöver jag oroa mig över min hjärtklappning?
  • Kommer jag att behöva behandling? I så fall, vilken typ av behandling? Vilka andra alternativ finns det?
  • Måste jag begränsa mina aktiviteter?
  • Är det säkert för mig att träna och fortsätta med övriga dagliga aktiviteter?
  • Borde jag träffa en specialist?

BEHANDLINGSALTERNATIV

I de flesta fall behövs ingen behandling. Andra gånger behandlas hjärtklappningen med livsstilsförändringar eller läkemedel.

Livsstilsförändringar

Enkla livsstilsförändringar kan hjälpa dig att kontrollera hjärtklappningen:

  • Sänk ångestnivån med hjälp av djupandning eller avslappningsövningar, som yoga eller tai chi
  • Begränsa alkoholkonsumtionen
  • Begränsa koffeinintaget
  • Undvik rökning och tobaksprodukter
  • Motionera regelbundet
  • Undvik aktiviteter och läkemedel som verkar utlösa hjärtklappningen
  • Undvik olagliga droger

Läkemedel

Vårdteamet kan komma fram till att din hjärtklappning kan kontrolleras med läkemedel eller förändringar i din aktuella medicinering. Efter att ha fastställt orsaken till din hjärtklappning kan läkaren förskriva lämpligt läkemedel.

1

Mayou R. Chest pain, palpitations and panic. J Psychosom Res. 1998;44:53-70.

2

Kroenke K, Arringon ME, Mangelsdroff AD. The prevalence of symptoms in medical outpatients and the adequacy of therapy. Arch Intern Med. 1990;150:1685-9.

3

Knudson MP. The natural history of palpitations in a family practice. J Fam Pract.1987;24:357-60.