OFÖRKLARLIG STROKE TILLSTÅND SOM KAN KRÄVA HJÄRTMONITORERING

OFÖRKLARLIG (KRYPTOGEN) STROKE

Stroke uppstår när ett blodkärl i hjärnan plötsligt blockeras eller brister, vilket leder till att hjärnvävnaden skadas.

Stroke är oftast ischemisk, dvs. resultatet av en blockering i blodkärlet, t.ex. en blodpropp.¹ Den här blockeringen hindrar eller minskar kraftigt tillförseln av syre och viktiga näringsämnen till hjärnan.

Ibland går det inte att hitta någon orsak till stroke, trots omfattande tester under sjukhusvistelsen. Det är det här som kallas för ”kryptogen” stroke eller stroke av okänd orsak. Man uppskattar att 25–30 % av alla fall av ischemisk stroke är kryptogena eller oförklarliga.¹

Förmaksflimmer är en betydande riskfaktor för stroke. Det här är ett vanligt tillstånd som innebär att hjärtats övre rum slår mycket snabbt och oregelbundet. Då kan blodet inte pumpas ut effektivt till resten av kroppen, utan kanske ansamlas eller levrar sig. Om en blodpropp rubbas kan den färdas till hjärnan och orsaka stroke. Personer med förmaksflimmer löper fem gånger högre risk för att drabbas av stroke.²

En stroke innebär dessutom högre risk för att drabbas av en till (återkommande) stroke. Minst en av fyra amerikaner som drabbas av stroke kommer att få en till stroke under sitt liv.³ Genom att förstå orsaken till stroken kan läkarna vidta åtgärder för att minimera återkommande stroke.

VAD SKULLE KUNNA ORSAKA EN KRYPTOGEN STROKE?

Förmaksflimmer ökar risken för stroke med mer än 5 gånger,² men missas ofta eftersom det kan uppträda sällan eller utan några symtom.

VAD HÄNDER NÄR JAG DRABBAS AV FÖRMAKSFLIMMER?

symtom

• Oregelbundna hjärtslag
• Bankande eller dunkande hjärtslag
• En känsla av att hjärtat rusar
• Obehag i bröstet
• Svimning eller svimningskänsla
• Trötthet, andfåddhet eller svaghet

En del personer har emellertid inga symtom, utan upptäcker att de har förmaksflimmer först på läkarmottagningen. 

HANTERBARA riskfaktorer

En del av de riskfaktorer som bidrar till förmaksflimmer kan kontrolleras eller förändras, som att behandla högt blodtryck och minska alkoholkonsumtionen. Kontrollerbara riskfaktorer är följande:

• Högt kolesterol
• Högt blodtryck
• Hjärtsjukdom
• Rökning
• Övervikt
• Metabolt syndrom
• Stress
• Alkoholmissbruk
• Brist på motion
• Vissa läkemedel
• Sömnapné
• Sköldkörtelsjukdom

Icke-kontrollerbara riskfaktorer

• Ärftlighet
• Hög ålder
• Hjärtsjukdom sedan födseln
• Kön – män har högre incidens av förmaksflimmer

HJÄRTMONITORERING KAN GE SVAR

Om orsaken till att du drabbats av stroke är okänd (kryptogen) kan hjärtmonitorering krävas för att fastställa om förmaksflimmer är en bidragande faktor.

Du kan ombes använda en bärbar hjärtmonitor i flera dagar som hjälpmedel för att försöka upptäcka förmaksflimmer. I vissa fall kan en ännu mer långvarig lösning behövas. En nyligen genomförd studie visade att för många patienter som drabbats av kryptogen stroke kunde det ta över 80 dagar innan något förmaksflimmer observerades, eftersom episoderna uppträdde sällan och ofta utan några symtom.⁴

Med kontinuerlig och långvarig monitorering kan läkaren få information om ditt hjärta, som hjälper honom eller henne att ställa diagnos och hitta rätt svar för dig.

TALA MED DIN LÄKARE

De här samtalspunkterna hjälper dig att komma ihåg viktig information om dina symtom som du kan berätta för vårdteamet.

Kom ihåg att ge dem följande information:

• En beskrivning av dina symtom (i förekommande fall)
• Hur många episoder du har upplevt under de senaste två åren
• Vad du gjorde innan du drabbades av symtom
• Eventuella funderingar som du kan ha (t.ex. säkerhet, ditt arbete, bilkörning)
• Behandlingar som du får för ditt hjärta
• Om hjärtproblem ligger i släkten
• Hur dina symtom påverkar ditt privatliv och arbetsliv

Kom ihåg att fråga om följande:

• Hur kommer ni att fastställa om jag lider av någon hjärtsjukdom?
• Vilka tester kommer att utföras?
• Skulle långtidsmonitorering med en införbar hjärtmonitor leda till en snabbare diagnos?
• Vad ska jag göra om jag upplever symtom?
• Ska jag bekymra mig över mina symtom?
• Kommer jag att behöva behandling? I så fall, vilken typ av behandling? Vilka andra alternativ finns det?
• Måste jag begränsa mina aktiviteter?

BEHANDLINGSALTERNATIV

Om det visar sig att du har haft förmaksflimmer kommer läkaren att rekommendera lämplig behandling för att förhindra att stroke inträffar fler gånger.

De här behandlingarna kan användas för att behandla förmaksflimmer och förhindra upprepad stroke.

Livsstilsförändringar

Genom att göra ett antal livsstilsförändringar kan du förbättra din övergripande hjärthälsa. Vårdteamet kan rekommendera följande för dig:

• Ät mat som är nyttig för hjärtat
• Välj en kost med lite salt
• Motionera
• Sluta röka
• Begränsa alkoholkonsumtionen

Läkemedel

Läkemedel kan förskrivas för att kontrollera din hjärtfrekvens eller hjärtrytm. Antikoagulantia (blodförtunnande medel) kan också användas för att förebygga blodproppar som kan leda till stroke.

Elkonvertering

Så kallad elkonvertering kan användas för att återställa en onormal hjärtrytm till det normala. Elkonvertering utförs antingen med läkemedel, så kallade antiarytmika, eller genom att ditt hjärta får en elektrisk stöt medan du är sederad.

Kateterablation

Om läkemedel eller elkonvertering inte fungerar eller om du drabbas av biverkningar kan kateterablation vara ett alternativ. Under kateterablation används en kateter som är inlagd i en artär för att leda antingen radiofrekvensenergi eller kryoterapi till onormala elektriska ledningsbanor i hjärtvävnaden. Båda metoderna orsakar ärr i vävnaden och kan normalisera den felaktiga elektriska signalen för att få bukt med arytmin.

Pacemaker eller implanterbar cardioverter-defibrillator (ICD)

En medicinteknisk produkt som en pacemaker eller en ICD kan detektera och behandla förmaksflimmer tidigt och undertrycka debuterande förmaksflimmer.